Utan att ge mig i kast med några djuplodande teorier eller andra inspiratörer vill jag dela med mig av mina tankar kring ledarskap. Uppstarten efter semestern har minst sagt varit i makligt tempo så det har funnits tid till läsning och reflektion. Det gav mig följande.
- Ledarskap är inte åldersrelaterat.
Jag är engagerad som fotbollstränare för ett flicklag. Det är absolut en av de roligaste saker jag vet. Likväl en ynnest att få förtroendet att få dessa talanger att fortsätta med fotboll och den egna utvecklingen. Men här kommer ju själva grejen. Det ledarskap jag praktiserar där är i mångt och mycket samma sak som jag skulle ha använt på en arbetsgrupp, projektgrupp eller motsvarande.
I grund och botten har vi alla Maslows behovstrappa att tillgodose. Det är användbart och det är effektivt. Tryggheten, glädjen och lusten att nå nya mål.
- Ledarskap är inget regelverk
Och vice versa. Regelverk kan aldrig ersätta ledarskap och styrning. Jag möter det på flera ställen i samhället och känslan är densamma. Det är inte bra alls. Vart tog det genuina hantverket vägen? Förtroendet som grundplåt har kommit att ersättas av osäkerhet och ökad byråkrati.
För mig är dessa två punkter väldigt viktiga när det handlar om just ledarskap. Håller du med? Och vad kan vi alla göra för att ge plats till ett modernt men också normativt ledarskap? Kan ledarskapet ändå vara gammalt när samhället är nytt?
Mina tankar kommer nog inte stanna här. Det är evigt intressant och lärande att fundera hur vi både som individ men också på arbetsplatser och i samhället kan göra saker bättre. För det kan verkligen bli bättre och det beror på hur vi gör.
Lärande ledarskap 