Sista veckorna har jag kört många mil mellan Östersund och Umeå. För egen del var det skönt att köra något annat än 45:an där jag oftast brukar vara. Och det har gett många stunder till reflektion.
Tänk så svårt det enkla blivit. I skolan, på jobbet och i livet. Att få vara sig själv en stund. att vara närvarande och utvecklas efter sina behov. Jag känner en längtan av att kliva in i den där ölreklamen, fast utan att dricka ölen. Att få vara sig själv en stund. Att skippa allt brus och trams och bara fokusera på det som är viktigt för en.
Att arbeta offentligt skapar inte de förutsättningarna. Under mina sju år som anställd har jag mött knappt en handfull autentiska ledare. Jag tycker det är lite sorgligt men också helt logiskt utefter samhällets utveckling.
- Autentiska ledare leder från sin egen inre övertygelse
- Autentiska ledare är original, inte kopior
- Autentiska ledare grundar sina handlingar på sina värderingar
Då jag själv är oerhört värderingsstyd och snudd på naiv i min övertygelse om att kunna göra skillnad så har jag insett att mina dagar som offentligt anställd är räknade. Det känns skönt. Nya utmaningar ska antas, frågan är bara när och hur. Jag letar!
Jag kommer oavsett jobba mer med att skriva, kanske prata lite om värderingar. Berätta mer om hur det är att att vara mamma till en tjej med adhd och självklart det faktum att båda mina döttrar är definierat begåvade. Det är en resa i sig. Kolla gärna in mina nya sidor Annorlundabra och Begåvning eller belastning. Och sedan har jag ju gått och blivit med logga! Hoppas ni gillar den!
Lärande ledarskap 