Jag tänkte på det en lång stund efter att ha läst vad min vän skrev på facebook. Vi pratade fotboll och jag hade nämnt att ett nytt uppdrag inom Mental träning är på ingång. Och visst är det så. Huvudet är lika viktigt som fötterna. Att satsa på helheten. På våra olika förmågor och olika behov av mentala verktygslådor. Så att du mår bra både på arbetsplatsen eller i ambitionerna att nå högsta nivå i din idrott.
För en vecka sedan var jag i Mjölby på konferens inklusive ett studiebesök i Väderstad…det sistnämnda som ort hade jag inte riktigt koll på ska erkännas. Studiebesöket på ortens lokala café blev dock en magisk upplevelse som jag kommer bära med mig väldigt länge. Entreprenörskapets hantverk var i lika hög klass som det fika vi bjöds på. En kollega sa med glitter i ögonen att man blev lycklig av chokladbiskvierna och jag tänker på det som ägaren förmedlade. Att bestämma sig var en sak men sedan att leva i stunden var det viktigaste. Och att jobba tillsammans, både som familjemedlemmar och som anställda. Vi ska ingenstans sa han.
Och trots att man inte ska någonstans var företaget oerhört välmående och expansion och utbyggnad nära förestående. På bygden med en caféverksamhet. Den entreprenörsanda som också intygades av andra företagare gör mig varm i hjärtat. Och någonstans där kommer jag tillbaka till att huvudet är lika viktigt som fötterna. Eller utförandet för all del.
Att växa och utvecklas tålmodigt. Att aldrig ge upp och faktiskt betydelsen om att ta hand om varandra. Lösa problem tillsammans och känna framgångens gemenskap. För mig blev resan till Väderstad viktig för den fick mig att känna hopp på flera sätt. Gnosjöandan får kanske akta sig om Väderstad fortsätter så här. Och vad kan vi lära oss av detta? Ganska mycket tänker jag. Men kanske framför allt vikten av att våga fatta ett beslut. Investera i dig själv och ge aldrig upp.
Nu tar jag på mig löparskorna och tar en tur. Önskar er en härlig midsommarvecka!
Lärande ledarskap 